Snacka om superkraft

Älskade Mozart! Världens främsta underbarn, 1700-talsgeniet med bokstavsdiagnoserna, mannen bakom den omstridda ”Mozarteffekten”. En 270-åring värd all hyllning i världen!

Vilken annan tonsättare har fått iklä sig så många roller trots sitt korta liv? Eller blivit föremål för så mycket mytbildning? Och förblivit de klassiska nybörjarnas stora musikaliska kärlek – liksom de mer luttrade lyssnarnas. På vår Mozartfestival vill vi väcka tankar om vad Mozarts musik är för oss idag, och vad den skulle kunna vara. Det är musik som knappast låter sig reduceras till en smartmedicin för barn med överambitiösa föräldrar. Den är vacker men också mer. Hur ska vi förstå den?

Geni, smärta och musikalisk briljans

Mozart föds inte i ett vakuum. Han är ett musikaliskt lackmuspapper som från unga år reser över stora delar av Europa, jobbar hårt som barnmusiker med sin syster och i sin pappas regi. På vägen snappar han upp influenser från italiensk och fransk opera och inte minst från dåtidens superorkester med tonsättare i tyska Mannheim, kända för sina musikaliska ”raketer”, stilistiska ”suckar”, crescendon och ångvältslika ensembleeffekter, av vilkas ekon ni kommer att få höra mycket under den här festivalen.

I Mozarts musik ryms lika delar fantasi, flams och mänsklig smärta som det ryms skicklighet och formtänkande. Vi kan spekulera i hans diagnoser – hade han ADHD? Tourettes? Var hans musikaliska särbegåvning ett resultat av funktionsvariationer eller kom den till trots dem?

Många har kallat konstnären Mozart för ett geni men han var också en hantverkare i Haydn-traditionen. Ibland frustrerad anställd hos någon furste. Ibland en frilansare i dåtidens gigekonomi som behövde dra in pengar och det snabbt. Musiken för Mozart var förvisso konst, men också ett sätt att sätta maten på bordet. Personligt självförverkligande var det sällan tal om.

Trollflöjten – djupsinne eller ren förvirring?

Operan Trollflöjten, som vi gör i en familjeversion här i Konserthuset, klassas ofta som ett av musikhistoriens mest djupsinniga verk, fullt av gudomliga tretal och eviga sanningar. Andra menar med samma övertygelse att det knappt hänger ihop dramatiskt och egentligen handlar om – ingenting. Ta med dig familjen hit, lyssna och bilda dig din egen uppfattning!

Att lyssna på Mozart idag

Vad vi kan höra idag i Mozarts musik är ett pågående samtal mellan vårt samhälle och det sena 1700-talets Europa, fullt av konflikter, spänningar och plötsligt skiftande stämningar. Att lyssna på en Mozartsymfoni kan vara som att befinna sig på en jättebal i en Jane Austen-roman eller ett avsnitt av Bridgerton. På andra sidan balsalen är det en flöjt och en fagott som står och skvallrar med varandra. Vad pratar de om? Vem pratar de om? I musiken hör vi hur sociala och musikaliska regler följs, bryts och omförhandlas.

Känslorna svallar i förstafiolstämman och mitt i en tjusig menuett är någon nära att få dåndimpen. Är det på grund av en för hårt åtdragen korsett eller av djupaste kärlekssorg? Orkestern håller tvetydigheten och dialogen levande.

Det finns en skyddande mask hos Mozart som hotar att åka av och blotta en tagg i hjärtat. Musiken är ständigt pågående teater, ett rollspel.

Javisst må han leva!

Mozart levde för över 200 år sedan, ändå är hans tid vår. Krig är fortfarande en del av den europeiska vardagen. Gigekonomin är slitsam verklighet för samtidens kulturella frilansare. Och på den kulturella marknaden lanseras ständigt nya barnstjärnor som hyllas, nagelfars och byts ut när de blivit för gamla.

Det finns ett mörker i berättelserna om Mozart, med fästpunkter i nuet. Men det finns också ett lockande ljus. Som ett irrbloss rusar han genom musikhistorien och får oss att stanna upp och lystra. Till symfonierna, operorna, till de nyskapande, berättande pianokonserterna och blåsarkonserterna.

Allt det här hör du på Helsingborgs Konserthus under festivalen MozartMani, 24 januari–1 februari 2026.

Text: Hanna Höglund